14-02-2008 Pappsen
Vet inte riktigt var jag ska börja, de finns så mycket jag vill säga till dig. Det är så mycket tankar, något jag just tänker på ofta är VARFÖR? Varför tar gud en sån underbar människa ifrån oss, inte bara från sin familj med från sina vänner och släkt också, en människa som vill alla gott och hjälpa andra i nåd, en människa som har ett hjärta av guld, en människa som alltid finns där för alla och som ställer upp till 100%.. Du var en underbar pappa och inte bara en pappa du va som min bästa vän också, vi hade våra fina stunder men där fanns dagar vi bråka och inte alls tyckte om varandra men det varade inte mer än några minuter för vi blev vänner lika snabbt igen, det var det värsta jag visste och vara ovän med dig, då mådde jag riktigt dåligt. Du var den människa som gav mig styrka, självförtroende, mod, respekt och inte nog med det du trodde på mig du hade hopp om mig.. Jag har kommit en bit av de mål du hade om mig, jag har haft det lite svårt dom här åren och är inte stolt över mig själv alla gånger, ibland så ångrar jag mig för allt men sen när jag tänker efter så hade jag kanske inte varit den människan jag är idag om jag inte hade gjort allt det, jag har lärt mig mycket av mina misstag och jag känner mig mycket starkare idag, jag är på god väg och bli mig själv igen.. Men jag ska för verkliga dina mål som du hade för mig och inte bara för din skull men för min också jag vet att dina mål gör mig gott, det kanske tar sin tid men jag har viljan och styrkan till det, det känner jag....Du har lämnat ett stort hål i våran hjärtan pappa men jag vill tack dig för alla fina år vi fick med dig du är den underbaraste pappa som finns, det finns inga ord för och förklara hur stor våran saknad är för dig. En pappa som du växer inte på träd därför är jag oerhört tacksam och glad att du var min pappa.
Jag kan beskriva dig med en menig: En God Hjärtad Människa
Älskar dig min kära pappa
